På väg från USA till Island flög vi över Grönland och jag tog ett par panoramabilder från sydspetsen av Grönland. Massor med isflak på drift och öppet hav! Jag anlände till Island sent söndag kväll eller egentligen tidigt måndag morgon. Precis innan jag lämnade Boston upptäckte jag att jag hade något hotell bokat. Något hade gått fel, men ett sms till Lina och det var ett rum bokat i Keflavik när jag landade. Tack! Det var 16 år sedan jag var här senast och mycket i Reykjavik har ändrat sig men i övrigt kändes det bekant. Tidigt måndagmorgon drog jag med min hyrda Jimmy Suzuki – den minsta 4-hjulsdrivna bil du kan tänka dig. Typ en plastpåse på fyra hjul – när jag ställt resväskan där bak och lagt in fotoryggsäcken så var det fullt i bilen. Första stopp var Grindvik på sydkusten där jag träffade en stenskvätta på några spektakulära lavafält. Jag gjorde också mina första bekantskaper med Stormfågel.

 Huvudmålet med dagens färd var Vik där jag bokat rum för natten men på vägen dit hade jag planerat in ett längre stopp vid Krisuvikurberg. Ett fågelberg med bland annat Tretåig mås och Stormfågel. Jag pluggade ihop med en Islänning, Halldor som alltid brukade säga att Island har väder och viss blev det väder. Solen sken i Grindvik, sedan började det mulna på och väl nere vid havet vid Krisuvikurberg var det full storm och regnskurar. Det var bara att bita ihop och se till att man inte halkade ned för klipporna. Jag mötte en annan stackars turist på cykel på grusvägen men annars var jag själv – en härlig känsla nere vid havet och klipporna. Jag fick bra bilder på Större strandpipare, Tretåig mås, Stormfågel och diverse trutar. Efter ett par timmar i regnet och blåsten hade jag fått nog och det var en ganska lång väg kvar att köra så jag gick tillbaka till bilen och styrde kosan mot stora vägen. Eller i alla fall den större vägen för egentligen var det bara en gradskillnad på storleken på grusvägarna och trots att bilen var liten var den effektiv att ta mig vidare i de vattenfyllda groparna. Någon kilometer tillbaka utmed kusten hade jag set Ljungpipare som lyfte när jag körde ned till havet så jag stannade på samma ställe och väntade lite. Och ibland har man tur för efter ett tag flög det in ett par Ljungpipare som började födosök en bit från mig. Jag satt och tittade lite och plåtade lite förstrött i väntan på att de skulle komma närmare när jag fick se en rörelse i ögonvrån. Det var en fjällräv som var på väg mot Ljungpiparna. Räven ökade farten och Ljungpiparna flög sin kos men den hade inte sett mig utan var bara ett par meter bort när den vände och tittade på mig i bilen. Jag tog ett par bilder och mer eller mindre förväntade mig att den skulle vänds om och springa men den överraskade mig. Istället för att springa iväg så vände den lugnt och började gå runt bilen. Givetvis stannade den på den sidan där fönstren var uppvevade och dessutom fyllda med regndroppar. Det var ingen ide att försöka fota utan det var bara att gilla läget och njuta av detta mycket märkliga möte. Efter ett par minuter började räven lomma iväg och var strax borta bakom en kulle.

Jag satte igång att köra mot Vik och på kvällskvisten strax innan jag kom fram hittade jag Rödspovar som gick på ett fält i närheten av Dyrholaey som jag hade planerat att åka till på kvällen dag 2. Hotellet var helt OK och visst man blir trött av tidskillnader och av att vara igång en hel dag med bara mackor och sportdryck. Jag fick tag i lite lax och potatis även om hotellet egentligen hade stängt köket. Toppengott! Laddade kamerabatterierna och förde över bilder från minneskorten till hårddisken. Ett par timmars sömn och sedan bär det av mot Hekkla.